Hej fina du,
Hur har du det i livet? Det är väldigt längesedan jag skrev i bloggen eller gav några livstecken ifrån mig. De som följer mig privat och på Hermansdals Gård på FB vet att jag lever. 😉 Ni andra har svävat i ovisshet ett tag och kanske undrat vad som hänt. Inte någon gång sedan jag började blogga har mitt skrivuppehåll varit så långt. I mars förlorade jag dessutom min far vilket är en stor sorg på många plan mer om det längre fram.
Jag har behövt den här pausen för att fundera över vad jag vill lägga min energi och tid på. Den har också fått mig att inse hur mycket jag lägger ned på att dela med mig av kunskap och erfarenheter för att fler ska få möjligheten att må lite bättre på alla möjliga plan. Vilket jag hoppas att ni har saknat.
Ibland är det bästa att inget händer
Det är så mycket som har hänt och inte hänt. Båda delarna har påverkat mig både fysiskt, själsligt och känslomässigt. De sista två åren har varit en riktig kamp och en resa både känslomässigt och själsligt. Jag har inte berättat eller velat skriva om det som hänt för jag har helt enkelt inte varit redo att dela med mig. Det är bara en handfull nära vänner som vetat. Men nu är det dags. Jag har varit på väg att berätta många gånger men det har inte känts rätt i magen av fler skäl. Jag har lyssnat inåt och respekterat de svar jag fått. Nu är jag redo att ”komma ut”.
Att leva med en dödsdom
För drygt två år sedan stod jag öga mot öga med det faktum att mitt liv enligt den västerländska medicinen skulle bli betydligt mycket kortare än vad jag räknat med. Det konstaterades att jag hade spridd obotlig cancer med fem metastaser i vänster lunga och lymfkörtlar och de gav mig max 3-5 år att leva. Cancern skulle sprida sig och det fanns inget bot utan enbart ”livsförlängande” åtgärder. Operation var inget alternativ eftersom man ansåg att cancern redan cirkulerade i hela kroppen.
Vad som hände och hur resan varit kommer jag att dela med mig av allteftersom. Den är lång händelserik och inte slut ännu. Men nu två år in på den här resan har inga metastaser tillkommit eller växt i storlek trots att jag har valt bort alla cellgifter och mediciner. Vilket onkologen starkt har avrått mig från men vid senaste röntgen benämnde som exceptionellt. Det kanske till och med blir en bok tillslut där jag delar med mig av allt jag lärt mig om cancer sedan jag fick min dödsdom och hur min resa sett ut.
En nystart
Mitt bokprojekt med ”Känsloboken” har både fått ta paus och samtidigt har känslor, mat, naturlig läkning, mental träning och att lyssna på sitt inre aldrig varit mer aktuellt i mitt liv. Det jag lever med har gett boken en verklighetsbas och styrka. Cancer om något väcker känslor hos alla, vare sig vi själva är drabbade eller inte så har vi en relation till diagnosen.
Jag kommer att göra några förändringar på sociala medier och slå ihop mina FB & IG sidor Hermansdal & Hermansdals Gård. Det innebär att Hermansdal blir en mer personlig sida. Förutom det vanliga innehållet med kinesisk medicin, själslig och naturlig hälsa kommer det att bli inlägg om gården, livet på landet, djuren, kreativitet och odling.
Det känns fantastiskt skönt att lusten att skriva kommit tillbaka och att jag kan fortsätta att dela med mig via blogg och sociala medier. Jag kommer däremot inte att svara på mail och meddelanden där ni vill ha personliga råd. Vill man ha min hjälp med något specifikt så är det telefonkonsultationer som blir verktyget. Självklart kan ni som vanligt maila och önska ämnen som jag kanske belyser i bloggen eller på FB.
Jag vill också starta upp en ny omgång med Mat som Medicin som kommer innehålla både livesändningar och annat. Sist men inte minst så vill Känsloboken bli klar och jag förstår nu vad vi väntade på. Livet är fantastiskt lyssnar vi så styr det oss dit vi ska.
Ta vara på varje dag och hitta solskenet ovanför molnen.
